Ordlista Ălkulturen har mĂ„nga termer och uttryck som kan vara snĂ„riga att ha koll pĂ„. HĂ€r Ă€r förklaringar till nĂ„gra av termerna och uttrycken i boken. AleâââEtt överjĂ€st öl, oftast ljusbrunt eller kopparbrunt i fĂ€rgen. IPAâââIndia Pale Ale. NĂ€r engelsmĂ€nnen koloniserade Indien ville de förstĂ„s njuta av sin ale Ă€ven dĂ€r. Problemet var att bĂ„tturen frĂ„n England tog sĂ„ lĂ„ng tid att ölen hann surna. Man upptĂ€ckte att ölen höll lĂ€ngre om man humlade den kraftigt â humlen har en konserverande effekt. Det var mĂ„nga som uppskattade den stora beskan Ă€ven hemma i good old England och IPA:n finns kvar sedan dess. APAâââAmerican Pale Ale. Den amerikanska tolkningen med lokalt odlad humle som ofta innehĂ„ller toner av citrus. Vanligt Ă€r ocksĂ„ att de amerikanska bryggarna anvĂ€nder rikliga mĂ€ngder humle. Real AleâââEn öltyp som Ă€r fruktig och frĂ€sch att dricka, smaken kan variera frĂ„n fat till fat eftersom ölen lever och sakta sekundĂ€rjĂ€ser i fatet. Eftersom ölen innehĂ„ller lite kolsyra mĂ„ste den pumpas upp ur faten med en handpump. SjĂ€lvklart Ă€r ölen bĂ„de ofiltrerad och opastöriserad. Pale AleâââEn ölsort dĂ€r ljus karamellmalt anvĂ€nds i bryggningen, till skillnad frĂ„n vanlig ale dĂ€r mörk karamellmalt anvĂ€nds. Brown AleâââEn öl som Ă€r nötbrun i fĂ€rgen, har nötiga toner, doftar rostad malt och svagt av kaffe. LagerâââEtt ljust, humlat, underjĂ€st öl. LambikâââSpontanjĂ€st öl, ölet jĂ€ser enbart med hjĂ€lp av i luften förekommande jĂ€stsporer. PorterâââMycket mörkt, överjĂ€st öl med utprĂ€glat rostad smak. Finns i bĂ„de söta och torra varianter. StoutâââNĂ€stan svart, överjĂ€st öl. Smaken Ă€r kraftigt rostad, torr och rejĂ€lt besk. UnderjĂ€st ölâââDe vanligaste förekommande ölen. Typiska underjĂ€sta öl Ă€r lager och pilsner som jĂ€sts vid lĂ„g temperatur. JĂ€sten sjunker till botten efter jĂ€sningen.
ĂverjĂ€st ölâââDet ursprungliga sĂ€ttet att brygga öl. Ăltyper Ă€r exempelvis ale och stout. JĂ€sten flyter upp till ytan efter jĂ€sningen. BatchâââEn sats öl, ofta nĂ„gonstans mellan 800â2 000 liter hos svenska hantverksbryggare. LakningâââGenom att tillsĂ€tta varmt vatten lakar bryggaren ut kvarvarande extrakt ur mĂ€sken. Ordet anvĂ€nds ofta om hela processen att sĂ€rskilja vörten frĂ„n draven. Vört Ă€r den söta vĂ€tskan som bryggmĂ€staren fĂ„r fram efter lakning av mĂ€sken och draven Ă€r den fasta del av mĂ€sken som blir kvar efter att vörten runnit ur vid lakningen. MĂ€skâââMĂ€sken Ă€r en blandning av krossad malt och vatten. Under mĂ€skningen omvandlas stĂ€rkelse till jĂ€sningsbart socker. HumleâââAnvĂ€nds för att ge ölen dess beska smak, den ger ocksĂ„ bĂ€ttre hĂ„llbarhet och ett klarare öl. Humlesorterna Ă€r mĂ„nga och mycket olika i karaktĂ€r. IBUâââMĂ„tt för beska i ölen. MaltâââAlla fyra sĂ€desslagen anvĂ€nds för tillverkning av malt, men frĂ€mst korn som har hög stĂ€rkelsehalt. VĂ€lbalanserat ölâââFör att inte en viss smak ska ta överhanden balanserar bryggarna smaker mot varandra. Humlebeskan balanserar maltsötman. KroppâââAnvĂ€nds som uttryck för att beskriva ölets fyllighet. Opastöriserad ölâââHantverksölen Ă€r opastöriserad, vilket betyder att det Ă€r levande jĂ€stceller som levt pĂ„ söt maltvört och producerat bĂ„de alkohol och koldioxid. En levande dryck garanterar smakĂ€mnen som annars gĂ„r förlorade, men den gĂ„r inte att kontrollera exakt. DĂ€rför skummar hantverksbrygd öl mer Ă€n de döda drycker som ocksĂ„ gĂ„r under benĂ€mningen öl.
Ordlista
137